Idag har Trelleborgs Allehanda en bra artikel om relationsanarki och normer kring relationsskapande, föräldraskap och familj. Att Sven-Axel Månssons uttryckta tveksamhet kring en relationsanarkistisk livsstil inte får någon kritisk följdfråga när han frågar på vems villkor relationer sker, besvärar mindre när så många andra röster presenterar viktiga synsätt och resonemang. På vems villkor sker normativt organiserade relationer och familjebildningar? Icke-kommunikation och icke-uttalade premisser är om något en grund för att maktstrukturer blir svaret på Månssons fråga kring på vems villkor en relation formuleras. Carin Holmbergs Det kallas kärlek från 1993 om till synes jämställda heterosexuella par, är ett av många exempel som tydliggör detta.
Även om fri kärlek gärna associeras till 70-talets vänstervåg som artikeln berättar, påbörjar jag gärna historieskrivningen längre tillbaka. Varför inte i Familjens, statens och privategendomens ursprung från 1884? I boken tar Friedrich Engels upp en bild av mänskliga samhällets uppkomst som präglat av promiskuösa förbindelser, senare av gruppäktenskap och med resonemang om att svartsjuka och äganderättskänslor har sitt ursprung i privategendomens uppkomst. Han relaterar ett borgerligt kärnfamiljsideal och -praktik till en specifik ekonomi.
